Trodde jag skulle klara mig, men nej 3 veckor efter bukplastiken och ärrbråcks operationen så började jag känna mig dålig.
Magen kändes stel och ville inte riktigt som jag ville. Och den dagen slutade med ambulans in till sjukhuset.
Mmm den resan var inte trevlig, ambulansen kom och fick nog Sveriges mest otrevliga ambulans sjuksköterska. Hade så ont att tårarna rann och dom bestämde att jag var tvungen att åka in. Fick jag någon hjälp ut till ambulansen?? NEJ utan jag fick klara mig själv,men orkade inte hela vägen ut. Jörgen fick hjälpa mig sista biten.
Dom diskuterade vilket sjukhus jag skulle till och Jörgen sa att jag hade order om att åka till Karolinska Solna efter som det var där jag operades sist. Men lyssnade sjuksköterskan??? NEJ
Hon bestämde att jag skulle till SÖS. SÖS varför ska jag till SÖS???
Hon frågade mig i ambulansen om jag ville ha smärtstillande och jag sa att ja tack det skulle inte skada, en då piper hennes mobil till och hon tittar på den och svarar.
Sen sitter hon och tittar på mig, säger ingenting utan bara tittar.
Har så ont nu och tårarna rinner ner för mina kinder, så då frågar hon igen om jag vill ha smärtlindring och svarar yttligare en gång att JA det vill jag. Men nej hennes mobil piper igen och hon kollar den igen.
Tittar upp mot taket i ambulansen och försöker tänka på annat och verkligen försöker glömma hur ont det gör!! Hon tittar åter på mig och frågar om jag är allergisk mot några läkemedel och svaret är som vanligt. JA och hon vänder på pappret för att börja skriva,men gissa vad?? Jo hennes mobil piper och hon kollar den istället.
När vi närmar oss SÖS då tittar hon på mig och frågar om jag ville till ett annat sjukhus eftersom Jörgen hade påpekat detta. Säger då att ja det hade varit trevligt om jag fått åka till Solna, men nu när vi bara är 50 m från ambulans entren så får det väl bli SÖS.
Inne på sjukhuset så blir jag lagd på en brits och ambulans sjuksköterskan går iväg. Jag har fortfarande inte fått någon smärtlindring, utan blir lämnad i korridoren. Känns som om jag skall gå i tusen bitar. Efter 30 minuter så har fortfarande ingen kolla mig. Ligger där och har så ont så ont. Försöker ropa på en ssk men ingen bryr sig.
Jörgen ringer för att höra hur det går och jag bryter ihop, min enda önskan är att han kommer och hämtar mig , vill verkligen inte vara kvar.
När 45 minuter har gått så kommer en vitklädd människa och sätter på mig ett armband och jag säger till honom att snälla jag har så ont att jag klarar inte mer snart. Enda svaret jag får är att kirurg personalen kommer strax och tar hand om dig.
Skickar ett SMS till Jörgen och ber honom komma och hämta mig. 15 minuter senare kommer Jörgen in på sjukhuset och fortfarande ingen som kollat till mig, så han går till ssk disken och mer eller mindre undrar vad i helvete dom sysslar med??!! Han får svar att Ambulans sjuksköterskan hade gjort bedömningen att jag inte hade så ont, så mig var det inte bråttom med. Så jag hamnade sist på listan och hade 13 patienter före mig!
Skit kul. Hade bara den lilla sura J-V damen kollat mig i ambulansen och inte på sin mobil hela tiden så kanske hon hade märkt att jag hade ont.
Jörgen blir så arg, så han bestämmer att ta mig där ifrån, men precis när han skall hämta mig så kommer dom springande från kirurgen och ska köra mig in på en sal. Men NEJ jag vill verkligen inte vara kvar på SÖS.
Jag står för min åsikt att SÖS är och kommer förbli ett skit sjukhus, där personalen är noncharlant och ett gäng Divor!!
Jörgen han kör mig till Solna och när vi kommer dit är jag så pass medtagen att jag inte ens orkar kliva ur bilen,så Jörgen han går in och dom ber honom köra in i ambulans entren och där möter sjuksköterskor upp oss och lägger mig på en bår .
Dom tar prover och kollar min journal och upptäcker att jag har problem med tarmvred och då får allt en jäkla fart.
1½ timme efter det att jag ankommit Karolinska i Solna så har jag varit på röntgen och blivit inlagd . Vilken skillnad det är på sjukhus.
Ena skillnaden är att på SÖS så låter dom (som i detta fall ) ambulans sjuksköterskan göra första bedömningen och har man då oturen att få hon jag hade, ja då kan man ha haft en hjärtinfarkt och hon skulle fortfarande anse att man inte hade några problem. Medans Solna så anmäler man sig och sedan får man mer eller mindre på en gång träffa en ssk som pratar med en och kollar olika prover och där efter bedöms man på vilket Prio man skall hamna i.
Att det kan vara sådan skillnad på sjukvården här i Stockholm! Man blir ju nästan mörkrädd,eller nästan. Man blir mörkrädd. Visst SÖS ligger så väldigt centralt som det gör och har väldigt mycket folk,men ändå man måste väl ändå kolla alla som finns där och inte bara lita på vad kassan eller ambulanspersonalen tycker. Ett tillstånd kan drastisk försämras och då har man verkligen som sjukhus skitit i det blå skåpet.
Visst det finns många som säger samma sak om Solna och Huddinge. Men vilket sjukhus är bäst?? Det är nog svårt att avgöra, men min personliga åsikt är att Solna Vuxen akuten är helt outstanding jämfört med dom andra 2 akuterna.
Solnas barnakut (astrid lindgren) ja det kan vi ta en annan gång. För den har jag enorma åsikter om kan jag lova!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar