Att känna sig totalt värdelös!!

Precis som rubriken säger. Det är så jag känner mig just nu.
Spelar ingen roll vad jag än gör, så är jag jätte nedstämd och lessen. Rankas just nu nog som världens sämsta mamma och hustru.
Vissa saker under senaste veckan har gjort att jag känner mig totalt värdelös just nu. Vi börjar med Liams ambulans resa in till SÖS, där jag som mamma inte kunde hjälpa min son få den vården han behövde, utan han har nu fått genom gått massa prover och det är inget han har uppskattat kan jag lova. Det kan jag som mamma också säga att jag inte uppskattat.
Det blev inte bättre av att jag åt skräpmat och blev matförgiftad heller och jobbet ringde för att höra vad som var fel på mig då. Vet att jobbet måste ringa, men just då kändes det som att JAHA JA..även här gjorde jag visst fel.
Som fru..ja vad säger man??? Känner mig som en totalt värdelös fru i alla aspekter just nu. Mitt humör blev ju mycket sämre under denna gågna vecka kan jag lova. Vissa incidenter har ju inte plussat på mitt humör heller.
Försöker verkligen hålla huset och barnen rena och hela, får mindervärds komplex när vi kommer hem till folk som verkligen har det kliniskt rent och verkar ha allt under kontroll.
Finns vissa dagar just nu som jag är mer eller mindre grinfärdig . Som när jag ber barnen att plocka in sin tvätt i sina garderober och jag får tjata i 3-4 dagar innan något ens händer. Vet att jag kanske är petig, men om jag ber om en sak, så vill jag få det gjort så snart som möjligt. Men NEJ det måste tjatas och barnen blir arga på mig.
Något som jag skulle vilja göra en helg är att kanske kunna få ha sovmorgon, dvs INTE behöva gå upp för att städa köksbänken, plocka upp efter barnen, städa vardagsrummet osv. Skulle vilja kunna strunta idet och bara vara med familjen. Men NEJ..varje helgmorgon är det samma, eller när jag kommer hem från jobbet!!
Börjar med att göra köksbänken,sen matbordet, plockar för det mesta bort allt från fredagsmyset på lördags morgon. Bara för att kunna få äta frukost tillsammans.
Ber barnen hjälpa till men det brukar bli ett krig kan jag lova. Som Oliver sa en dag Mamma när ska vi slippa städa en helg??? SVARADE det då att den dagen no på automatik hjälper till att städa och plocka undan utan att jag måste tjata på er alla!!!
Ni undrar säkert varför jag inte bara struntar i städningen?? För innan jag träffade Jörgen hade jag det kliniskt rent över allt. Vilket är helt omöjligt nu för tiden, då ingen vill städa här hemma.
Kan lova att efter vi vart anmälda till SOC så har min städmani blivit ännu värre. Så det blir ju inte bättre av att barnen och Jörgen när dom har tex ätit låter disken stå framme på matbordet och verkar förvänta sig att den ska gå ut till diskhon själv!!. Det driver mig vannsinig.
Sånt får mig att känna mig totalt värdelös, att jag inte lyckats uppfostra barnen bättre. Uppfostra maken är ju redan kört.